Jag gör detta inlägg med en viss rädsla för svensk handbolls utveckling i allmänhet och damhandboll/juniorhandboll i synnerhet. För ett antal år sedan så kom en regel i de yngre åldrarna som förbjöd ensidig förföljning. BRA. Man ska inte göra om reglerna ytterligare utan nu ligger ansvaret på ledare/tränare att resten blir bra.
Jag har sett ett antal matcher där punktmarkering verkar vara ett taktiskt drag för att vinna matchen och det kan det ju vara kortsiktigt.
Vad får det för konsekvenser att tränare ser det som en lösning på att det egna försvaret inte klarar av en enskild motståndare utan måste ta till punktmarkering.

Min åsikt är att man under kortare perioder av matcher kan använda sig av punktmarkering.
Detta som ett sätt att förändra matchbilden. Gör man det utvecklar man spelare att inte bara spela statiskt, både för försvarande och anfallande lag. Det finns många olika försvarsstrategier.
Med handbollstermer är det 6-0, 3-2-1, 5-1, försvar med indian m.m. Det är sifferkombinationer men bakom bör finnas en strategi och försvaret bör anpassas efter egna spelares kompetens.

Det är trist att se lag punktmarkera från start och fortsätta med detta hela eller stora delar av matchen. Det är åtskilliga matcher där detta har skett, speciellt då på dam/tjejsidan. Hur vet man före matchen att den ”punktade” spelaren är i bra form, inte är skadad eller t.o.m. småsjuk. Varför är det inte lika utbrett på herrsidan? Är tränare på damsidan ”fega” eller taktiskt mindre duktiga?
Egentligen inte.

Det finns många förlorare på detta sätt att lösa försvarsspelet.
Unga spelare tenderar att stoppas i utvecklingen. Idag är snittåldern på 10-topp skytteligan 21,4 år i Elitserien. Vi vet att de bästa åren för en handbollspelare är 26-29 år. Hur roligt är det att bli punktmarkerad under utvecklingstiden innan man får uppleva de bästa åren? Detta är en av anledningarna till att vissa slutar i förtid.

En annan aspekt är träningsmässigt. Det är helt klart att lag som har spelare som sticker ut och ofta blir punktmarkerade måste lägga mycket träningstid för att lösa detta. Man tränar 5 mot 5 och spelaren som förmodas blir punktmarkerad får står delar av träning på mittlinjen och titta på. Även det lag som har för avsikt att punktmarkera lägger tid på att försvara 5 mot 5. Det innebär att vi tar träningstid från individuell teknik och annat. Är detta bra? Nej. Vi i Svensk handboll behöver all individuell träning vi kan få för att hänga med internationellt
Signaler man skickar till det egna laget är att dom är så dåliga försvarsmässigt att man måste punktmarkera en enskild spelare. Vänd på det istället. Säg till en spelare eller delar av försvaret.
- Vi har idag en spännande uppgift. Vi ska se till att ”stoppa” honom/henne genom att….
(tränare måste här ha en idé om hur man ska lösa detta, utan punktmarkering)

Handbollsmatchen som attraktion för publiken
Många svenskar gillar handboll och intresset har ökat både i hallarna och i media.
En handbollsmatch med mycket punktmarkering tappar i värde. Matchen blir inte speciellt rolig att titta på. Ska vi höja statusen på handbollen i allmänhet och damhandboll i synnerhet så är detta ett dåligt inslag. Matcherna blir inte attraktiva för publiken och då tappar vi också marknadsvärde vilket gör att ekonomin kommer att bli lidande.
Dessutom går publiken på en match för att se enskilt duktiga spelare och deras prestationer.
Själv har jag en upplevelse från min tid som spelare.
Vi i Kristianstad hade slutspelsmatch mot GUIF med storspelaren Erik Hajas i spetsen. Jag är helt övertygad att många på läktaren kom för att se denna duktiga spelare och virvelvind. Vi förlorade matchen och Erik gjorde som vanligt 10-12 mål (han hade förmodligen gjort detta även som punktmarkerad) och kommentaren från läktaren efter matchen var.
 – Varför ”punktade” ni inte Erik? Jag är ganska stolt över svaret.
– Många av er kom väl hit för att se Erik Hajas spela handboll och inte stå vid mittlinjen.

Vi har ett stundande slutspel och dessutom finalsteg i USM framför oss. Tyvärr är jag helt övertygad om att det kommer att förekomma mycket punktmarkering och då även punktmarkering från start.
Hoppas jag har fel. Hoppas att vi har ledare som tar ansvar för spelarnas utveckling och inte bara vill uppnå kortsiktiga framgångar för laget.
Glöm inte att vi håller på med ett lagspel som bygger på spelares individuella kvalitéer.
Jag ställer mig i ledet till den debatt som säger att vi måste utveckla den individuella kompetensen hos spelarna. Där ingår hur man agerar i försvar och där ingår även speluppfattning, fys, skott och passningsteknik m.m. (jag lämnar MV-kompetensen utanför då jag inte har tillräckliga kunskaper om deras färdigheter).

/Lasse Olsson, Handbollstränare